Idag är de cp kallt, cp tandvärk, cp pluggande, alltså en helt vanlig måndag..
gick i skolan till tre, kom hem och satte mig vid datorn som vanligt.. vid sex tog jag, Ida, Emelie & Parne tåget till mickeplutt :)
när vi kom in var han vaken, han såg lite bekymrad ut, jag är inte alls van vid att se honom så "/ efter typ två minuter ser jag att den hemska saker han hade i halsen är borta :D, så jäkla glad blev jag!
men fy så jobbigt de är för honom..
han var vaken i princip hela tiden vi var där inne.. tror han stör sig på mig, jag ska hela tiden pela på honom ^^, men de är inte lätt att låta bli, han är ju så söt!
känslan av att stå där inne med honom är obeskrivlig, att se alla framsteg och att allt bara blir bättre och bättre gör mig till världens lyckligaste.
Jag vill bara att han ska komma hem nu, vara lika sprallig och glad som du alltid är. få höra dig skratta igen, höra dig prata, se dig gå, nu blev de jobbigt... "/ 
jag önskar inget hellre än att du blir helt återställt, vilket du kommer att bli, jag vet om att du aldrig ger upp, och de är de som håller mitt hopp vid liv.
jag har aldrig tvivlat på dig, kommer aldrig göra de heller.
du har alltid ställt upp för mig, i alla lägen. nu är de min tur att visa för dig att jag verkligen bryr mig om dig, jag kommer aldrig ge upp om dig!
du är en riktig liten kämpe!
så många minnen som flyger rund i huvudet på mig hela tiden.. alla morgnar man vaknat brevid dig och tänkt att man har väldens finaste pojkvän, för det var du verkligen. ingen kommer någonsin kunna ta din plats, jag hoppas av hela mitt hjärta att de blir du & jag igen, men de är något tiden får utvisa. just nu ska du bara bli bättre..
kämpa på hjärtat <3