varför denna hemska känslan i magen, varför all ångest och all saknad?
de ända jag vill nu är att vrida tillbaka tiden ett helt år, då hade allt varit perfekt, jag hade varit lycklig, jag hade varit med han jag borde vara med, jag hade mått bra men mest av allt så hade Micke varit frisk..
jag hatar verkligen detta, de har snart gått sex månader, de är ett halvt år! helt sjukt.. och de har varit de värsta sex  månaderna i mitt liv, utan tvekan.
även om micke gör alla dessa framsteg är han långt ifrån så som han borde vara, han borde ringa mig mitt i nätterna och fråga om vi ska ta en cigg eller om vi ska gå en runda, han borde ringa och väcka mig på morgnarna, han borde skicka helt meningslösa sms, han borde synas varje dag i skolan, han borde sitta i min soffa och klaga för att jag spelar så dålig musik.. han borde göra allt annat än de han gör nu, han förtjänar inte detta, usch detta blev jobbigt..
jag vet att han inte vill att jag ska sitta här och gråta, och att jag inte ska lägga mitt liv åt sidan bara för att detta hände, men är de inte de man gör för någon man älskar?
jag vet om att de finns vissa som tycker att jag inte förtjänar honom efter de jag gjorde, men hade någon annan suttit hos honom varje dag så som jag gör, hade någon annan lagt sitt liv åt sidan för honom?

micke, jag kommer finnas vid din sidan hela vägen, tvivla aldrig på att jag kommer försvinna! du ska bara veta hur mycket alla saknar dig, de är inte sig likt utan dig, du måste lova mig att du aldrig slutar kämpa hjärtat. <3